Jag är så sjukt trött, har igen aning om vad det beror på. Men det skrämmer mig. Det ska liksom inte vara så här, jag är ju inte jättegammal direkt. Tänk om det är något fel på mitt hjärta eller något i den stilen, tänk om det bara ger upp en vacker då (hoppas att det finns en hjärtstartare i närheten då). Allt det här känns fullt tänkbart faktiskt, jag känner mig så pass risig, vilket inte är särskilt kul på något sätt det kan jag verkligen inte påstå. Eller, egentligen är väl det här inte särskilt sannolikt. Det kan jag nog inte säga. Men jag är lite rädd för det ändå. Den teoretiska möjligheten kommer liksom alltid finnas där och det är mer än tillräckligt för att skrämma mig något alldeles otroligt. Sammanfattning. Jag vet inte om den här plötsliga nojan för min hälsa är helt befogad men det är dumt att ta onödiga risker.